Under 1990-talet accelererade avvecklingen av det fasta kustartilleriet. Det skedde samtidigt med implementeringen av Revolution in Military Affairs(RMA)-konceptet i Sverige, snabb militärteknisk utvecklingen och Försvarsmaktens omställning från en stor organisation med lång mobilisering till insatsförsvar med hög beredskap. Syftet med studien är att med hjälp av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys, studera relationen mellan RMA och avvecklingen av fasta kustartilleriet, genom analys av Kungliga Krigsvetenskaps Akademiens Handlingar och Tidskrifter. Resultatet visar att fast kustartilleri spelar en viktig roll även i en värld präglad av RMA och modern teknologi. Det fasta kustartilleriet ersattes av rörligt.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

Preoperativ fasta är väsentlig för den anestesiologiska säkerheten. Det ärviktigt att både patienter och personal följer de nationella rekommendationersom finns angående fastans duration, då en för kort eller för lång fasta kanförsämra de perioperativa förutsättningarna för patienten. Syftet med dennapilotstudie var att kartlägga elektiva patienters compliance till lokalarekommendationer angående preoperativ fasta. I syfte att testa metodengjordes en pilotstudie med fem semistrukturerade intervjuer. Den insamladedatan bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrån tre frågeställningar som var: Vad är sjuksköterskans ansvar? Vad innebär långvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frågeställning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vård och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten får fasta längre än nödvändigt och att långvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

I augusti 1914 invaderade Tyskland sitt västra grannland Belgien, som förklarat sig neutralt i konflikten mellan centralmakterna och de allierade. Belgarnas försvar byggde på den uttalade politiska viljan att vara neutral och var därför inte kraftsamlat i någon riktning. Tysklands anfall inleddes med en attack på de stora fasta försvarsanläggningarna vid Liège. Försvaret var knutet till de fasta försvarsanläggningarna uppförda 40 år tidigare. Trots relativt små medel och dåliga förberedelser lyckades försvararna göra väl ifrån sig.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv.Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon.

Avvänjningsdiarré är vanligt förkommande hos smågrisar i svenska grisstall. En anledning till detta kan vara att griskultingen inte har ätit av den fasta födan som erbjudits, utan endast fått i sig mjölk från suggan fram till avvänjningen. Detta innebär att kultingen inte haft någon chans att utveckla de nödvändiga enzymer i mag-tarmkanal som behövs för att kunna tillgodogöra sig fast föda. Denna studie går ut på att se om det finns en möjlighet, genom att studera griskultingars digivningsbeteende på ett tidigt stadium, att förutse om en kulting ligger i farozonen för att få avvänjningsdiarré. Studien förutsätter då att intag av fast föda är en av faktorerna som motverkar avvänjningsdiarré.

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen.

Gällande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till två timmar före start av anestesi. Studier har visat att många patienter fastar längre, vilket kan ha negativ inverkan både fysiologiskt och på välbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamående, huvudvärk och nedsatt insulinkänslighet. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt på två preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till två timmar före start av anestesi.